10 original jag missat

A: "Igår såg jag infoga titel, den var riktigt jävla bra!"
B: "Menar du originalet eller remaken?"
A: "Eeeh, var det en remake?!"

Känner du igen dig? Det borde du göra nu när vi lever i en remaketid. Visserligen vet du oftast om att det är en nyinspelning, och många gånger är det du som är person B. Det du egentligen bör göra något åt är att du nöjer dig med att se den nya versionen, eller? Jag ska sluta avfärda original, sluta vara så lat. Är du på?


Alltså, topp 10 långfilmer där jag sett nyinspelningen men inte originalet - i vill se-ordning. Nyinspelningen jag sett står i parentes under titeln. Att filmer som är baserade på böcker, serier eller pjäser inte räknas ska jag väl inte behöva säga?

10. Den vilda biljakten - Peter Collinson - 1969
(The Italian Job - F. Gary Gray - 2003)
Jag är som de flesta andra - heistfilmer och biljaktsrullar är något man lätt kommer in i. Jag har sett en hel del sådana filmer, men inga som är äldre än 20 år. Ja inte vad jag kan komma på i alla fall. Det kanske vore dags att se vad 60-talet går för?

9. Yojimbo – livvakten - Akira Kurosawa - 1961
(För en handfull dollar - Sergio Leone - 1964)
Jag såg faktiskt remaken väldigt nyligen, och jag gillade grundplotten även om utförandet lämnade en hel del att önska. Sedan har jag aldrig sett en film av Kurosawa, så...

8. King Kong - Ernest B Schoedsack, Merian C Cooper - 1933
(King Kong - Peter Jackson - 2005)
Jag har även sett Lange-versionen men det var så länge sedan att jag inte kan sätta ett ärligt betyg och borde kanske se den med. Ärligt talat tror jag inte att jag kommer att gilla någon av dem, men vad gör man inte för allmänbildningen?

7. Storslam i Las Vegas - Lewis Milestone - 1960
(Ocean's Eleven - Steven Soderbergh - 2001)
Heist igen alltså. Well, Brat Pack är jag bekant med, Frat Pack likaså. Men när det gäller Rat Pack är jag desto mer vilsen, även om jag faktiskt såg en film med Dean Martin nyligen. Alla fem ratpackare är med i Storslam i Las Vegas, så det är ju en bra film om man ska lära känna dem.

6. Mumien vaknar - Karl Freund - 1932
(Mumien - Stephen Sommers - 1999)
Det är ju riktigt skamligt att ha sett en hel del varulvs-, vampyr-, frankenstein- och andra monsterrullar men inte en enda mumiefilm förutom de där två med Djungel-George, och ett avsnitt av Buffy så klart. Fy på mig.

5. Hairspray - John Waters - 1988
(Hairspray - Adam Shankman - 2007)
Även om jag inte alltid gillar Waters filmer så gillar jag Waters och har som mål att se så många av hans rullar som möjligt. Tyvärr hann jag se nya Hairspray först, och jag har hört att originalet tack och lov inte har lika mycket sång, så det verkar lovande.

4. Jungfrukällan - Ingmar Bergman - 1960
(The Last House on the Left - Wes Craven - 1972)
Wes Cravens "skräckfilm" är något av det absolut sämsta jag någonsin sett i mitt liv. Den var otroligt ologisk och poänglös, men något säger mig att det inte stämmer om Jungfrukällan. Dessutom kanske det skulle vara rätt passande om den tog min bergmanoskuld? Eller kanske smaklöst, you tell me.

3. Open Your Eyes - Alejandro Amenábar - 1997
(Vanilla Sky - Cameron Crowe - 2001)
Nu gillade jag inte Vanilla Sky överdrivet mycket, men så kan jag även säga det om Tom Cruise och Cameron Diaz. Det jag däremot gillar är idén, och det är ju ganska ofta ickeamerikanska original är bättre än hollywoodversionen så jag har inget att förlora.

2. Himmel över Berlin - Wim Wenders - 1987
(Änglarnas stad - Brad Silberling - 1998)
Så där på rak arm kan jag komma på två filmer jag sett där de talar tyska, och det är Funny Games och Spring Lola, även om de givetvis är fler än så. Några fler i alla fall. Eh, jag måste nog erkänna att jag sett fler filmer med Nic Cage än jag sett tysktalande filmer och det är ju helt katastrofalt! Jag har Himmel över Berlin hemma, jag är otroligt förtjust i filmer om kristen mytologi för att inte vara ett fan av Gud, varför har jag inte sett den ännu?

1. Infernal Affairs - Mak Siu-fai, Andrew Lau Wai-keung - 2002
(The Departed - Martin Scorsese - 2006)
Till skillnad från resten av världen störde jag mig ganska mycket på The Departed, även om den var underhållande för stunden. Men jag har hört att originalet ska vara riktigt bra, och jag misstänker att alla där är mycket hårdare och smartare än Leo, Matt och grabbarna och så länge jag slipper se Jack Nicholson åter igen vara Jack Nicholson är jag glad.

Är någon av dessa rullar baserade på en bok/pjäs/serietidning/liknande kan du ju lämna en kommentar och skälla lite på mig.

10 kommande filmer jag längtar efter att se mest just nu

"Kommande" som i svensk premiär i dec 07 - feb 08. Jag låter trailerna stå för snacket. And also, heter det verkligen trailerna?

10. Sweeney Todd: The Demon Barber of Fleet Street - 080222
9. Hallam Foe - 080118
8. Förtrollad - 071221
7. Försoning - 080111
6. Jumper - 080215
5. Juno - 080125
4. No Country for Old Men - 080215
3. I Am Legend - 080104
2. The Darjeeling Limited - 071225
1. Cloverfield - 080208

Frågan är hur många av dessa jag tänker se på bio, och svaret på den frågan är antagligen: Inga. Kanske Cloverfield. Jag ser bara action, scifi, äventyr och fantasy på bio nämligen, allt annat är bäst hemma.

10 "Va, har du inte sett den?!?!?!"

Låt säga att du träffat en ny person och att du efter lite filmsnack får reda på att han eller hon aldrig sett Jurassic Park eller en polisskolanfilm eller kanske Star Wars. Erkänn att du med gapande mun kommer, nästan lite anklagande, att skrika "Va, har du inte sett den?!?!?!". Om du sedan tänker efter lite så vet ju du att du faktiskt har en hel del filmer du missat, så du kanske inte ska säga något? Här är de 10 jag bör skämmas mest över att jag inte sett (jag kommer inte ta med sådana jag börjat kolla på).

10. Lawrence av Arabien - David Lean - 1962
En mastodontrulle det regnade oscarsnomineringar över, och som dessutom vann sju av dem. Den dyker ständigt upp på bästa film-listor och regissören har regisserat en hel del klassiker till. Det kanske är dags för mig att se den.

9. Chinatown - Roman Polanski - 1974
Jag gillar inte Jack Nicholson, och om du stör dig på det kan du sluta läsa nu för han är inte den enda hjälten jag kommer smådissa i den här listan. Han spelar alltid samma karaktär, och den enda filmen jag sett som är ett undantag är Korpen. Där har han tights, är ung och ser ut som min gamla klasskamrat Filip som luktade äckligt. Filmen är från 60-talet, och det mesta jag sett med Jackie boy är från 80-talet och framåt så för att inse hans storhet kanske jag borde vidga mina vyer. Chinatown är en hyllad klassiker, och känns som ett självklart val.

8. En kvinnas doft - Martin Brest - 1992
Vad gör den här bland alla andra tungviktare och klassiker, kanske du tänker nu. Jo det är så här att alla har sett den är utom jag, så jag fattar inte huuuuua-referensen och jag har väl inte heller riktigt insett grejen med Pacino. Japp, you heard me.

7. Citizen Kane - Orson Welles - 1941
Att många anser detta vara bästa filmen någonsin - alla kategorier - borde räcka som anledning. Att den inte hamnar högre på listan är för att den stora massan faktiskt inte sett den (misstänker jag).

6. Dirty Harry - Don Siegel - 1971
Clintan, en av världens mest kända filmrepliker, polisfilmen av alla polisfilmer och jag har missat den. Skam på torra land för sjutton gubbar! Vilka värdelösa storebrödar jag hade, de "tvingade" mig minsann se att westernclintan och Örnnästet (tack!), men inte Dirty Harry. Fnys.

5. Mitt liv som hund - Lasse Hallström - 1985
Hallström är antagligen den svenska regissör jag sett flest filmer av, men den enda svenska filmen i gänget är Tuppen. Efter Mitt liv som hund blev det Hollywood med Julia Roberts och Johnny Depp, Lasse hade ju blivit oscarsnominerad för bästa regissör! Men ändå har jag helt lyckats missa rullen. Fy skäms på mig.

4. Apornas planet - Franklin J Schaffner - 1968
Jag har sett Tim Burtons version, och det gör en ju inte mycket lyckligare. Inte för att jag tror att den här ska vara så mycket bättre, men det tillhör ju för tusan allmänbildningen. Hur många gånger dyker det inte upp referenser till den här rullen i film och TV-serier? Skulle vara skönt att vara in on the joke nästa gång.

3. Mandomsprovet - Mike Nichols - 1967
En av de där klassikerna med stort K - som dessutom har ett minst lika klassiskt soundtrack. Förra våren såg jag, fråga mig inte varför, Ryktet går som ju är lite av en uppföljare till Mandomsprovet och den var helt värdelös. Jag måste lära mig att prioritera.

2. År 2001 - ett rymdäventyr - Stanley Kubrick - 1968
Jag vet en sak om den här filmen: Apor som slår med pinnar till Also Sprach Zarathustra. That's it, och det är ju för sorgligt för någon som kallar sig filmtipsare!

1. Taxi Driver - Martin Scorsese - 1976
Japp, jag erkänner, jag har aldrig sett Taxi Driver och vi äger den på DVD. Orsaken är att jag aldrig varit något vidare Scorsese- eller De Niro-fan. Hädar jag nu igen? Ni får slå mig. Den enda riktigt bra Scorseserullen jag sett är Maffiabröder, men så har jag ju inte sett hans äldre filmer. Jag borde verkligen ge denna en chans.

Jag har faktiskt börjat beta av klassiker jag aldrig sett, först ur är westernrullar men jag kommer nog till den här listan förr eller senare.

10 fantastiska filmfäder

Igår listade jag värdekassa pappor på film, och idag tänkte jag vara lite muntrare och ge er tio av de jag tycker är bäst. Förresten, har ni ringt er pappa idag? Det har jag!


10. Clifford Worley (Dennis Hopper i True Romance)
Hur många pappor känner du som skulle stå emot en beväpnad Christopher Walken för sitt barns skull? Ja inte skulle min det i alla fall. Clifford och Clarence hade ju inte ens en speciellt bra relation!

9. Mr. Bennet (Benjamin Withrow eller Donald Sutherland i Stolthet och fördom)
Visst kunde han vara lite plump, och visst behandlade han inte sina yngsta döttrar lika bra som sina äldsta. Men en man som på den tiden lät sin envisa dotter vara en stark individ istället för ett kuvat kuttersmycke är så otroligt att han givetvis förtjänar en plats på listan.

8. Gomez Addams (Raul Julia i Familjen Addams-filmerna)
En av få på den här listan som inte bara är gift med mamman, utan även avgudar henne! Det betyder dock att han ibland inte har ögon för något annat, och det kan ju gå ut över ungarna. Men Gomez är en förstående far som älskar hela sin familj villkorslöst, och absolut inte kväver dem med strikta regler eller psykisk terror.

7. Mel Horowitz (Dan Hedaya i Clueless)
Vanligtvis i filmer som denna, när fadern är rik och upptagen, hamnar dottern i skymundan. Men Chers pappa tar inte bara hand om sin egen dotter, nej han har även rum för exets flanellskjortsprydde son. Han är kanske lite väl beskyddande, men när Cher berättar att hon förhandlat sig till bra betyg är han lika stolt som om hon hade pluggat sig till dem.

6. John Matrix (Arnold Schwarzenegger i Commando)
Enda kickassplatsen på listan måste ju gå till Arnold, och trots att han spelat pappa i flera filmer är han ju allra bäst i Commando. Hans dotter är hans allt, och när hon blir kidnappad tar han sig över land och hav och genom horder av underhuggare för att rädda henne.

5. Wilbur Turnblad (Christopher Walken i Hairspray)
Nu har jag inte sett originalet, men i nyinspelningen av Hairspray får vi se Walken som en genomsnäll far. Dedikerad till sin fru och dotter, och sin skämtbutik, finns han alltid där när de behöver stöd och några vänliga ord.

4. Jackie Elliot (Gary Lewis i Billy Elliot)
Han är lite tung i gumpen, Jackie, men när det väl kommer till kritan gör han allt för sin lille pojk. Den som inte blir berörd när han bryter strejken för att Billy ska ha råd att dansa balett är död inombords!
3. Marlin (röst: Albert Brooks i Hitta Nemo)
Ännu en ensamstående far på listan! Efter att ha förlorat fru och alla barn utom Nemo är Marlin ganska överbeskyddande och harig. Men när sonen försvinner tar han sig i kragen och beger sig ut för att rädda honom. Till skillnad från John Matrix har han inte kilovis med muskler eller kombatvana så hans resa är så mycket mer imponerande.

2. Jim's Dad (Eugene Levy i American Pie-filmerna)
Om man är pappa till Pajknullaren måste man vara allt bra förstående, och det är precis vad Mr. Levenstein är. Visst är han lite pinsam emellanåt, men vad spelar det för roll när vilka tokigheter Jim än har för sig, tar hans pappa det med lugn. Han försöker, så pedagogiskt han kan, hjälpa sonen med problemet. Vilken fantastisk pappa!

1. Arthur Weasley (Mark Williams i Harry Potter-filmerna)
En miljon ungar, varav två är ena rediga busfrön och en är ett arsel, ett krävande jobb och dålig ekonomi till trots finns Mr. Weasley inte bara där för sin egen familj utan även för Harry. Det spelar ingen roll att man man som vän till Voldemorts ärkefiende blir utsatt för livsfara gång på gång. Arthur kan vara både en kärleksfull far och kämpa för det han tror på. Det kallar jag bra förebild. Sedan är han ju grymt rolig med, vilket gör honom till en personlig favorit.

Vem har jag glömt nu då? Väldigt många kan jag tänka. Kom gärna med egna förslag eller klaga på mina.

10 fruktansvärda filmfäder

På söndag är det Fars Dag så jag tänkte tillägna helgen till pappor, idag blir det kassa pappor och imorgon blir det förhoppningsvis bra sådana.
10. Jack Byrnes (Robert de Niro i Släkten är värst och Familjen är värre)
Här har vi ett redigt arsel, men han hamnar ändå ganska långt ned på listan då vi vet att han faktiskt bryr sig om sina barn på något konstigt vänster. Sedan kanske han inte alltid är så förstående, pedagogisk, insiktsfull eller respektfull och han verkar ha en hel del skruvar lösa. En hel del...
Beviscitat: "Stupid cat? How can you say that? That cat's been like a brother to you. And we're supposed to just let him wander the streets without food, water or toilet?"

9. Gideon Largeman (Ian Holm i Garden State)
Att proppa sin son full med piller är ju mycket bättre än att lära känna honom och hjälpa honom att må bra - det vet ju alla! Att sedan inte uppmuntra honom när han försöker leva utan all medicin för att börja känna något igen är ju nära på omänskligt.
Beviscitat: "Well, you're going against your doctor's recommendation, that a pretty weighty experiment to take on, don't you think?"

8. Col. Frank Fitts (Chris Cooper i American Beauty)
Ibland är man en riktig skitstövel för att man inte mår bra inombords, och ett perfekt exempel på det är ju Rickys pappa i American Beauty. Han är våldsam, förtryckande och dömande. Hurra vad bra!
Beviscitat: "I'd rather you were dead than be a fuckin' faggot."

7. Noah (Jeff Bridges i Tideland)
Det finns inga tvivel om att Noah älskade Jeliza-Rose, men att låta sin inte ens tonåriga dotter gång på gång bereda och ge en sin "semesterfix" är lite väl skruvat. Han och Queen Gunhilda lämnade på grund av sina egna dumheter lilla Jeliza-Rose att växa upp vind för våg med inget annat än fantastin som sällskap och utan att riktigt förstå att hon nu är ensam.
Beviscitat: "Time for Daddy to take a little vacation."

6. Louis Creed (Dale Midkiff i Jurtjyrkogården)
Efter att ha försökt att återuppliva katten och sett att det inte gått så bra så är det ju enbart av egoistiska skäl som Louis försöker göra samma sak med sin son. Inte nog med att hans agerande tvingar tvååriga Gage att lämna sitt vilorum för att bli en monstruös mördarmaskin, han sätter dessutom resten av omgivingen och dess hälsenor i fara. Sedan kanske mankan tro att hans dumhet slutar där, men oh nej, han har ju en fru med!
Beviscitat: "I waited too long with Gage, but with Rachel! It will work this time, because she just died, SHE JUST DIED A LITTLE WHILE AGO!"

5. Denethor (John Noble i Sagan om konungens återkomst)
Att favorisera barn är absolut fruktansvärt, men den äcklige svullokungen Denethor är värre än så. Han erkänner villigt för yngste sonen Faramir att han hellre sett att han dog än äldste sonen Boromir, och sedan låter han nästan en medvetslös Faramir brinna upp för att han tror att han förlorat båda sina söner och inte vill inse att han har fel. N.i.c.e. Sedan är han ju en fegis med, i behov av en fet jäkla haklapp.
Beviscitat: "Do not trouble me with Faramir. I know his uses and they are few."

4. Dad Meiks (Bill Paxton i Frailty)
Okay, okay. Han var sjuk så det var inte hans fel och bla, bla, bla. Men när man uppfostrar barn på det viset får man helt enkelt en fjärdeplats. Pappa Meiks var en religiös fanatiker som trodde att hans mål i livet var att döda demoner i människoskepnad och han förde kunskapen vidare till sina två små pojkar.
Beviscitat: "You can't make things like that up, son. Killing people is wrong, destroying demons is good. Don't worry, God will send you your own list when you're older."

3. Anakin/Darth Vader (Hayden Christensen och David Prowse/James Earl Jones i Star Wars-filmerna)
Här har vi killen som kan handskas med sina problem, aldrig tar den enkla vägen ut, skyller aldrig ifrån sig och verkligen är där för sina två, små barn. Han skulle aldrig någonsin få för sig att försöka tvinga över dem till den onda sidan, och när det gäller att avslöja sin identitet har han räknat ut det perfekta tillfället, och verkligen övat på hur han ska lägga fram det. Men så var han ju också en otroligt lugn, ansvarsfull och insiktsfull tonåring, aldrig att det kom ett gnäll eller känsloutbrott från honom.
Beviscitat: "It's all Obi-Wan's fault. He's jealous. He's holding me back."

2. Paul Deer (Martin Donovan i The Quiet)
Det spelar ingen roll hur het din dotter än är. Du ska inte förvärra din frus drogberoende så att du utan oro kan spänna på din dotter när frugan ligger utslagen någonstans. Fy skäms.
Vi ska nog nöja oss så här, utan citat, för... Ja okay, jag hittade inga.

1. Jack Torrence (Jack Nicholson eller Steven Weber i The Shining)
Incest, uppfostra barnen till att bli mördare, skapa din sons beroende av psykofarmaka, ja männen på den här listen är verkligen riktiga råttor. Men priset måste väl ändå gå till någon som inte bara, i ett fyllerus, brutit armen på sin lille son och varit allmänt sur, hätsk och i gasen, utan också försöker slakta hela sin familj med yxa. Grattis Jack, du vann.
Beviscitat: "Darling. Light, of my life. I'm not gonna hurt ya. You didn't let me finish my sentence. I said, I'm not gonna hurt ya. I'm just gonna bash your brains in. I'm gonna bash 'em right the fuck in. Ha, ha."

Har jag glömt någon riktigt överjävlig gubbe? Om någon känner sig manad att lämna en egen lista i kommentarerna, eller på sin egen blogg (länka gärna så jag kan läsa den), är det helt okay med mig.

Citat hämtade från IMDb.

10 filmer jag skäms över att jag inte såg klart

10. De förlorade barnens stad - Jean-Pierre Jeunet, Marc Caro - 1995
Jag somnade. Min ursäkt? Jag var ung, såg den sent på kvällen på en sketen, liten TV och hade då aldrig sett en jeunetfilm så jag visste ju inte vad jag missade. Ska se om, ska se om, ska se om.

9. Short Cuts - Robert Altman - 1993
Den här är jag ganska grinig över att jag inte såg klart, för jag hade med glädje tryckt dit ett lågt betyg på den. Det var samtidigt som Eurovision Song Contest, något jag vanligtvis inte kollar på, men i en av Short Cuts reklampauser zappade jag och såg några galna, rosa fransmän med låtsaskatter runt axlarna. Det var bra mycket mer intessant än urtrista Short Cuts. Det tråkiga var bara att det inte var mycket kvar av filmen, och den är ju en man ska ha sett. Suck.

8. Dawn of the Dead - George A Romero - 1978
Vi bodde hos svärmor en sommar och ibland låg vi i gästsängen och tittade på film på latopen. Dawn of the Dead var en sådan film, men klockan var mycket och vi trötta så vi stängde av. Det var tre år sedan. Så varför har vi inte sett klart den efter det? Jag har ingen aning, för vi har lyckats se Night of the Living Dead, Day of the Dead och nyinspelningen av Dawn of the Dead sedan dess. Ibland är man allt bra dum.

7. Solaris - Andrej Tarkovskij - 1972
Ibland vill även ett okultiverat opretto som jag se rysk film, och visst började Solaris helt okay. Lite stillsam kanske, men det gillar jag. Något jag inte gillar däremot är att se en snubbe åka bil i tråkiga tio minuter, så jag stängde av. Kalla mig dampbarn om du vill, men det är så det ligger till.

6. Kids - Larry Clark - 1995
Det var nittiotal, jag var ung och bodde hemma. Kids går på TV, jag tittar och in klampar mamma. "Nej VAD är det du tittar på?" gastar hon och stänger av. Detta trots att jag alltid fått se precis vad jag vill. Borde ha kämpat mer för att få se klart filmen så skäms på mig.

5. Irréversible - Gaspar Noé - 2002
Don't hate on me, jag blev åksjuk! Kvaliteten var det lite så där med, så filmen ska absolut få en andra chans.

4. Blues Brothers - John Landis - 1980
Jag stängde faktiskt av för att jag blev uttråkad. Japp, jag vet att alla älskar den här, men jag gjorde det helt frivilligt. Ångrar jag mig? Javisst! Vi såg mer eller mindre bara biljakten så jag gav den ingen riktig chans och jag gillar ju Dan Aykroyd!

3. Fear and Loathing in Las Vegas - Terry Gilliam - 1998
Det här är faktiskt riktigt pinsamt, för jag tyckte att filmen började jävligt bra. Men min då nyblivna sambo förförde mig och ja. Ni vet hur det är. Sedan dess har den jäveln sett om den utan mig. Moooorrrr.

2. Scarface - Brian De Palma - 1983
Min gamla chef köpte den till mig då han tyckte att det var en skam att jag inte sett den. Så jag och min kompis stoppade in den i videon en sommarförmiddag och började kolla. Men tydligen hade vi väldigt mycket att prata om för helt plöstligt hade mer än halva filmen gått och vi hade ingen aning om vad som hänt. Förlåt gamla chefen.

1. Casablanca - Michael Curtiz - 1942
En film som är otroligt omtyckt av både kritiker och publik, en riktig klassiker helt enkelt, och den innehåller dessutom en "Heja Sverige!" i form av Ingrid Bergman. Men inte har jag sett den. I somras gick den på TV, jag bänkade mig och efter en kvart snusade jag på som ett liten spädbarn. När jag vaknade var filmen slut, men jag var faktiskt sjuk.

A new beginning

Eftersom min andra blogg upptar majoriteten av min bloggtid orkar jag inte pyssla med den här så mycket. Min grundtanke var att bara göra listor och jag tänker nog återgå till det, kräver inte lika mycket energi. Silverkorven kommer nog bara postas kvartalsvis, vilket betyder att jag inte tänker korva igen mig förrän i årsskiftet då första Guldkorven går av stapeln!

Men innan det blir listfrenzy vill jag bara säga:
Älskade Dexter! Varför har du blivit sååå smal? Jag blir ju orolig, gå och ät en hamburgare med extra ost och snälla, söta, rara tappa kontrollen och mörda Lila. Nu. Ja just det, klipp dig med för du ser ut som en lurvig liten schimpans, but not in a good way...